På rätt väg med det mesta

Klockan är nästan tolv, men jag kallar det ändå morgon, för här sitter jag ännu med mitt morgonkaffe i ena handen och en hund vilandes mot den andra. Morgonen blir så mycket mera utdragen med en valp i huset, ungefär såhär ser det ut: Jag vaknar mellan 7 och 10, helt beroende på hur Ebba sovit på natten och därmed hur jag har sovit, ut och kissa, varefter jag kan ta en dusch, lägger Ebbas mat i blöt - ut och kissa , ställer i ordning frukost åt mig själv och ger Ebba hennes mat - ut och kissa och bajsa, + lite lek, äter själv frukost med möjliga avbrott för kisspauser eftersom den lilla är full med energi vid det här laget och kiss kommer det ofta då. Här brukar vi också sätta in lite träning, idag blev det "ligg" som nyinslag och repetition av det hon redan kan. Sen är det dags för det bästa: Kaffe i soffan med en sovande hund bredvid. Det är också den farligaste stunden, för här kan man lätt låta sig övertalas av det sovande lilla livet att här kan vi ligga och vila lääääängeläänge du&jag, inga måste alls...

Nu skrev jag inget om den vanliga morgonrutinen att torka och moppa golvet fritt från kiss och bajs. Varför inte det då, kan man ju fråga sig? För att i natt blev det första natten Ebba hållits torr kan jag då berätta för er! En stor dag och ett stolt mamma-hjärta!

På senaste tiden har vi socialiserat oss en hel del, t.ex. har vi varit på Juthbacka marknaden och träffat massor med folk och flera hundar. Ebba var minsann poppis. Marknaden beräknas ha besökts av ca 40 000 pers och vi gick inte mer än några meter mellan beundrar skarorna. Flera kom fram och frågade om  det verkligen är en Weimaraner vi har, flera kände igen rasen men hade aldrig sett en i verkligheten förr, ännu flera frågade vad det är för ovanlig hund vi har med sammetspäls och blå ögon osv. Ebba trivdes som fisken i vattnet, det enda hon inte riktigt förstod var varför inte ALLA skulle stanna och hälsa på henne. Trött blev hon också, men nöjd verkade hon hela tiden. Dessutom fick hon en ny favoritleksak.

Vi har också lekt med Bronzo flera gånger, Ebbas stora idol. Vi har en sån tur som hittat en så snäll och bra hundkompis som orkar med en liten Ebba valp (och mycket mer än så). Berta (min mammas hund) orkar inte alls med ett sånt litet pyre utan ligger bara i soffan och surar när hon kommer, samt vaktar så hon inte far för nära hennes mamma eller hennes kattkompisar. Grannens schäfervalp är ännu rätt skrämmande eftersom han tycker att Ebba bor för nära honom, och pratar med stora bokstäver när de ses, men så småningom ska nog det gå bra det också...

Och det bästa av allt, vi har börjat få bukt med kattjagandet! Vi har gjort som så att vi sagt "nej" när hon jagat henne och sedan begärt hennes uppmärksamhet på något annat, varefter hon fått den bästa belöningen: Snellmans helköttskorv. Det har gett resultat, nu jagar hon inte henne alls om man hinner säga till i tid, Saga springer heller inte undan och idag åt de korv tillsammans där ute. Otroligt skönt att se att något går i rätt riktning, annat är det med vår apportträning var vi fått backa några steg och börja om, men nog ska väl det också ta sig...

Vila i frid Bästa Hampus

Idag har en av de största hundpersonligheter fått lämna jordelivet. Hampus, svärföräldrarnas Belgiska vallhund av typen laekenois. Kanske den klokaste hund jag känt, den ärligaste... och också den som bott djupt i mitt hjärta. Jag har gråtit många gånger av tanken på att den dagen ska komma, men när den väl kom kändes det ändå bra på ett sätt. Han var gammal, trött och sjuk, att avliva var det humanaste att göra. Jag hoppas att jag får träffa honom igen, och jag vill tro det. Ebba fick träffa honom två gånger, hoppas att Hampus hann lära henne ett och annat, för ännu kan jag inte tro att Ebba kommer bli lika bra, men vi får försöka vårt bästa.. Vi fick också lära oss av Hampus.

Pirayan med päls

Det har flyttat en piraya till oss. Hon bits så mycket hon hinner och ingen skonas! Inte ens småbarn, inte Sagakatten, ingen alls. När hon är på sitt värsta bushumör hjälper ingenting, hon hoppar och studsar och hugger mot ben, händer, kläder, allt hon kan få tag i! Hur många nej man än utbrister på raken så lugnar hon inte ner sig förrän man får hålla fast henne en liten stund och säga ett klart och tydligt nej. Att erbjuda andra leksaker fungerar inte, vad är nu roligare än ett barn som springer undan? Och att hon har sylvassa tänder, det vittnar mina händer om! 

Dessutom jagar hon Saga så mycket hon hinner. Saga har tackochlov sitt klätterträd + att hon får vara i sängen dit Ebba varken kan eller får hoppa upp, så hon slipper undan. Vi fick rådet att låta dem "göra upp" själva, men ingenting har under de här första två veckorna ändrats. Ebba står på Saga, smyger efter henne och jagar henne. Saga springer upp i träd, Ebba står nedanför och skäller. När Saga är i famnen har man en studsande Ebba nedanför. Hur trött Ebba än är, trots att hon väcks av Sagas jamande i sin djupaste skönhetssömn så är hon kvickt på benen och skäller och jagar om hon kan. Någon med tips om hur vi ska få bukt med detta? Vänta och se ännu? Förbjuda jakten på något otroligt sätt? Att locka på Ebba att göra något annat fungerar ej, Saga är nog högt på listan över det roligaste som finns här i världen. 

Att hon är en energisk och aktiv individ märks också redan nu. En promenad till fotbollsplanen här i kållby var vi tittade på Joels fotbollsmatch märktes ingenstans! Det är kanske 2-3 km, den väg vi tog. 

Är vi i skogen eller vid en strand vi besökt några gånger var hon kan springa fritt så orkar hon hur länge som helst, men när vi gett upp efter 1,5 h så sover hon hela natten sedan. Om inte, är det rambambula inomhus i flera timmar. Sådana timmar då man själv helst skulle sova..

Hon är med på det mesta, sover i bilen när vi handlar, i går var hon med på husvisning, varit hos "mommo" på hennes jobb ett par gånger när vi haft längre ärenden i stan osv. Hon är jättehärlig däremellan, men många gånger har vi önskat att tiden skulle spolas framåt 1 år eller så, då hon förhoppningsvis inte är lika bitsk, kanske blivit kompis med Saga, inte kissar inne och busar på natten osv... Och det är tur att hon är så söt som hon är, annars skulle allt inte vara lika lätt att förlåta.

Händelserik helg

Bilderna från helgen som utlovats! Vi har varit vid villan och plaskat i havet, simmat har vi inte kommit oss för ännu då vattnet är lite halvfarligt ännu om man frågar Ebba. Dessutom är det inget vidare att hon blöter sina öron i det, nu när hon har öroninflammation. Igår var vi också på första dejten med pinschern Bronzo och hans husse och matte. Ebba var lite försiktig först men sen gasade hon nog i efter bästa förmåga! Det lär dock ta några månader ännu innan hon hinner med krutpaketet B. Roligt hade vi iallafall! 

 Ebba med sin favoritleksak: en ekorre

 Husse och Ebba solar sig lite på bryggan

 Trots att man hittar korv i vattnet så är det inte så roligt... ännu.

Posera kan vi också...

...men mest var det fart och fläkt!

så sover man skönt sen!

Bronzo och Ebba

 När man blir trött i benen får man skjuts!

 Ebba ser och lär av skogshuggaren Bronzo

Vääänta på meeeeej..!

Fina Bronzo

Vad annat är på gång då? Som jag tidigare nämnde återhämtar vi oss som bäst från öroninflammationen och bakterier + svamp i öronen som Ebba konstaterades ha vid veterinärbesök förra veckan. Därför droppar vi örondroppar åt henne två gånger om dagen, det är inte så roligt men korvbiten efteråt gör det värt det! Dessutom försöker vi vara sociala nu, träffar människor och hundar så mycket vi hinner, så härefter är det fritt fram för alla Ebbabeundrare att hälsa på eller bjuda oss på besök! Förutom det sociala livet försöker vi få Ebba att förstå vad klicket på klickern betyder, vilket går bättre för varje dag. Vi tränar på att vara ensam vilket hittills gått helt smärtfritt! Inte ett litet gnäll heller när vi går, och när man inte orkar stå utanför dörren/i ett annat rum längre så går man in och hittar henne sovandes i soffan... Vet inte om vi ska ta det som positiv eller negativ respons, men tacksamt att hon inte gråter iallafall! Hon tycker om vår soffa, hon sover hellre där än i sovrummet på sin bädd på natten också. Dessutom blir hon hela tiden bättre på att kissa och bajsa utomhus, senaste dagarna har det skett ytterst få olyckor. Så ska vi fortsätta har vi tänkt!

social träning

Idag har vi haft mycket på gång! Ebbas socialiserings period har börjat och vi försöker träffa mycket folk och snälla hundar. Bilder kommer i morgon... stay tuned!

Dagens upptåg

Idag har vi varit till stranden första gången. Ebba blötte tassarna upp till magen men då sa hon "hit men inte längre" och for opp på land, trots att både jag och Joel var ute i vattnet. Vi busade lite på land i stället, hittade pinnar att bära på och så vidare... Ebba tycker inte om buren i bilen, det är bekvämare i famnen...

Vår lilla bebis

Jag har inte riktigt tid att skriva, det är fullt upp med att lära känna vår nya familjemedlem! Många är de som jämfört valplivet med att ha småbarn, och visst finns det likheter. I natt har hon sovit bra, 8 h med endast en kisspaus, däremellan gnäller hon lite, då får man bara sträcka ner handen och stryka några lugnande tag på ryggen så somnar hon om. Matte är trött, trots att hunden sover har inte hon lärt sig sova lika bra. Man måste ju ibland kolla så hon verkligen är kvar, att hon är här nu och att man inte hittat på allt...

Några riktigt brabilder får man inte, här är det fart och fläkt heela tiden!

Äntligen är hon här!

Äntligen fick vi hämta hem vår Ebba! Jag menade inte kunna hålla tårarna tillbaka då Marjaana ropade på henne och hon kom springande i full fart och med viftande svans! Marjaana sa att det verkar som om hon på något sätt skulle veta att hon ska vara med oss, när hon hade så bråttom emot oss som om vi redan kände varann. Det var lugnt sagt kärlek vid första ögonkastet och hon är den finaste lilla hund som finns! Både jag och Joel sitter med fåniga flin på läpparna och är så hopplöst förälskade i  vår nya familjemedlem, allt vi sett av henne hittills är bara positivt, men att hon är envis har vi också hunnit märka.. 

Hon har inte gnällt en enda gång efter sin mamma ännu, däremot grät hon lite då jag lämnade valphagen för att hämta en leksak åt henne, trots att Joel var med henne. Kanske hon tagit till mig som mamma redan?! ;) Med Sagakatten går det helt bra, med tanke på att det just träffats. Saga morrar och spottar lite, men eftersom Ebba inte rör en fena utan respekterar Sagas område så har det gått över förväntan. De kunde ligga på varsin Joels arm redan efter en timme i samma hus, och det är väl ok?

Det bästa av bröllop

Det enda som kunde få mig på annat än valptankar var tydligen ett bröllop av sällan skådat slag! Inte på flera veckor har det gått en timme utan att jag tänkt på vår kommande Ebba-valp, men ikväll glömde jag det helt, under hela bröllopsfesten tänkte jag inte på det alls. Och det förvånar mig! Aldrig har jag varit på ett så härligt bröllop, och jag är inte den enda som sa så. Paul och Johanna var otroligt fina, det strålade omkring dem och jag lovar att inte en enda bröllopsgäst hade tråkigt. Jag kunde ha firat med dem hela natten. Johanna var den sista som fick den stora förmånen att gifta sig med någon av Sundström bröderna, jag tror inte hon kommer att ångra sig någonsin. Som svägerskan Sofie uttryckte sig under sitt fina tal på festen "Jag vet inte vad Sara och Tage gjort med sina pojkar... Men bra har de lyckats!"

Bilderna räknas till  239 på datorn. Därtill finns några på telefonen också. Tänkte dela med mig av några här:

 Pauls och hans Johanna

 Fru Sundström x 4

Bröder och bästa vänner

 Fjantfoton i dimman ;)

Sen kan jag tillägga att jag just kom på att vi om 12 timmar sätter oss i bilen till Pihtipudas...

Låt denna dag gå snabbt...

För det kommer morgondagen göra med bröllopsförberedelser och bröllop hela dagen! Joels lillebror Paul och hans Johanna ska bli ett, Joel ska vara bestman och jag hoppas att han inte säger "ja" av bara vana när han står där uppe i kyrkan med Paul. Johanna kommer att stråla och jag vet inte vem jag ska sitta och hålla i handen och gråta under vigseln... Kanske jag kan få sitta mittemellan svärföräldrarna?

Idag ska jag till Cosmetique och få fina naglar, efter det till försäkringbolaget och teckna hundförsäkring för Ebba och via jobbet - Ja, jag saknar dem redan. Sen ska jag handla också och på kvällssidan och ställa i ordning för bröllopsfesten. Just nu är jag enbart nervös i magen men jag vet inte om de är bröllopet också, eller bara Ebba... Det är spännande just nu...