Translate

måndag 28 oktober 2013

Sjukdomshistorien hittills

Det är två veckor sedan det hela började med att ögat och ansiktet svullnade upp, samt att hon fick små knottror här och var. Det förändrades snabbt under e.m. kom och gick. När hon såg riktigt deformerad ut ringde vi jourhavande veterinär, fick snabbverkande kortison och värkmedicin. 
Så såg det ut när det började, men det blev betydligt värre. 

Under natten till tisdagen 15.10 började hon kasta upp. 20-30 ggr på några timmar, vi for in till Losvika djurklinik där blodprov och röntgenbilder togs. Konstaterades att infektion finns i kroppen. På röntgen såg man en enormt stor luftficka, som veterinären inte kunde tro att var enbart luft - därför opererades hon, i hopp om att hitta främmande föremål i tarmen. Där hittades ingen förklaring, lite sand och ett grässtrå som antagligen skulle ha hittat ut den naturliga vägen, men också en mycket irriterad tunntarm. Både tunntarm och magsäck hade öppnats. 
 
Efter operationen var hon dålig såklart, en stor operation och ingen förklaring hittad. Diet med välling skonsam för tarmen påbörjades och Ebba åt både mediciner och mat med god aptit. Ibland kräktes hon men jag tror förklaringen till det ligger i att jag gav medicinen på tom mage vissa dagar, innan jag visste att det ska man inte göra. I övrigt mådde hon bra. 



På tisdagen exakt 1 vecka efter operationen hade hon kräkts upprepade gånger på morgonen. De ville vi skulle visa upp henne vid kliniken så vi for dit, fick antibiotikan utbytt, nya blodprov tagna med fortsatt positivt på infektionsprovet. Vi skulle också höja matkopparna åt henne och ge små portioner med mat, samt inte ge medicin på tom mage. De misstänkte att något i magsäcken stör henne, mest troligt en outvecklad magmun som inte kan reglera  syror i magsäcken. 

På fredagen samma vecka, 11 dagar efter operationen, for vi tillbaka till kliniken för att plocka bort stygnen. Hon åt dåligt den dagen redan på morgonen, vilket bara inte händer med ett matvrak som Ebba. Försökte ge henne mat flera gånger efter det men hon ville inte ha. Hon blev riktigt slö under kvällen, gick kutryggad och stelt och mest bara sov. Ringde jourhavande veterinär än en gång och han förberedde oss på att det kunde vara sista resan. Framme vid mottagningen fick hon en spruta värkmedicin och order om att ringa Losvika direkt på lördag morgon. 

Hela lördagen satt vi vid Losvika med en dålig Ebba. Veterinärerna råkade alla vara borta på skolning så sköterskan fick order via telefon. Blodprov togs, visade på uttorkning, fick därför NaCl i dropp. Piggnade knappt alls till. Den dagen åt hon inte heller annat än en par teskedar kattmat. Hon fick också medicinen Zitac, 3 ggr om dagen f.o.m det. 




Igår söndag var hon fortfarande dålig och oäten. Inte velat gå ut, velat vara i fred och bara sovit. I går märkte vi också att hon svullnat upp vid revbenen och strax bakom. Ringde veterinär Ursula om råd, men läget var inte akut ansåg hon. 

Måndag morgon och äntligen större möjligheter. Ringde den veterinär jag fått 24 tips om, Pentti Tapio i Kälviä. Han tyckte jag skulle sluta med Rimadyl (värkmedicin) vilket jag redan gjort pga. egna misstankar om att det kunde ligga en bov i den, men också med antibiotikan Synulox, och ist följa med tempen. Antibiotikan kan nämligen ge aptitlöshet. Han tyckte jag skulle avvakta tills vidare, men nämnde också att sammanväxningar efter operationen kan vara möjliga. 

Ebba är i övrigt piggare idag. Ingen mat har jag fått i henne men hon bryr sig i om var jag rör mig, kommer självmant ut och kissar och lyssnar mer på ljud utifrån. Därför tyckte de inte heller vid Losvika att jag behövde komma in idag. 

Det som oroar mig är den fortsatt svullna magen. Och att vi inte vet alls vad något beror på ännu, vi står fortfarande på ruta 1 med det. Inte för att jag behöver veta heller, bara hon skulle bli och få hållas FRISK! 





1 kommentar:

  1. Sofia, Emil o Vilde28 oktober 2013 kl. 02:53

    <3 Mycke kärlek och krya på dig kramar till finaste Ebba <3

    SvaraRadera